torsdag 5 september 2013

Tågbegravning



Igår var jag i skolan, jag vet inte om jag skrivit här att jag kom in på Karlstads universitet igen, men det har jag. Jag går Konst och design där, halvårskurs, ska nog söka mer där till våren. Eftersom att min nya bostad har inflyttningsdatum första oktober så kan jag inte bo där än, provade temporärt boende första veckan, men det blev på tok för mycket dötid när det inte var lektion. Upptäckte att det var billigare att bara pendla fram och tillbaka från Stockholm till Karlstad samma dag, så det blir det jag får göra resten av månaden.

Iallafall, jag var i skolan igår, och skulle åka hem, men mitt tåg blev en halvtimme försenat, när det sedan kom fram blev det försenat några fem korta minuter till, varpå det sedan åkte iväg en bit innan det sedan saktade ner till halv hastighet och krälade sig iväg till Katrineholm, där det blev stillastående en kvart.
Tydligen hade tåget blivit så försenat att tågverket, eller vad de som styr över järnvägarna nu heter,  satt mitt tåg under lägsta prioritet. Säger ju rätt mycket om hur jävla bakvänt deras system är när det tåg som är mest försenat blir det som får ta resten av förseningarna, istället för att försöka få det att komma i fas med sitt tidsschema igen. Extra pinsamt då det fan är ett passagerartåg och inte typ godståg eller liknande.
På vägen mot Stockholm blev det stopp och krälande flera gånger, tills det äntligen kom fram till Södertälje, var bombsäker på att det nu skulle gå i vanlig hastighet då det finns typ femtio olika körfält på järnvägarna in hit. Tyvärr var det för logiskt tänkt, och det här var bara början på mitt tåghelvete. Fick sitta kvar i Södertälje i 45 minuter för att det tydligen var fel på någon jävla bildskärm på tågcentralen, eller något, som bara visade svart, och pågrund av det här kunde de bara använda en enda räls, och låta ALLA tåg in mot och ut från Stockholm turas om att åka på det.

"Det här har ingenting att göra med att president Obama är i Stockholm."

Jo, tjena, känns ju lite väl mystiskt att just den här dagen då Obama kom, som var extra kontroversiell just för att de paranoida amerikanerna stängt av halva stan och fuckat upp lokaltrafiken enormt, då har ni fått problem med en skärm som ni inte hittar ON-knappen på. En grej som ingen privatperson kan se fungerar inte, känns lite väl lätt det där. Ni kan hålla koll på att kontakta alla tåg om att de ska köra på en räls, men ni kan inte öppna upp flera rälsar för att...?

När tåget äntligen åkte var jag lättad över att det bara skulle vara en kort resa in mot centralen igen, för som SJ sagt så hade de ju en räls som tågen fick turas om att använda, och om så var fallet så var det ju mitt tågs tur nu, och isåfall borde det ju vara fixat så att det kan komma fram raka vägen, annars hade de ju inte släppt fram det. Tyvärr var det också för logiskt tänkt, SJs inkompetens mötte här sin bristpunkt då tåget efter att ha sniglat sig fram till Flemingsberg tog stopp fullständigt, varpå de gav upp och skickade ut alla passagerare till reservbussar.

Reservbussar som inte alls kom, enormt trevligt. Istället fick alla passagerare tränga in sig på en vanlig buss, för vanligt respris. Eftersom att det var zon B var jag tvungen att betala extra för resan, väldigt snällt av SJ att jag måste betala för deras ersättning.

Efter att ha blivit tvungen att göra femtusen lokaltrafiksbyten kom jag äntligen hem, sju timmar efter att tåget först skulle ha åkt.

Det var en lycklig dag. Tack, Bobama.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar