måndag 30 september 2013

Skivmässa

 Jag var på skivmässa i Solnahallen igår, jag visste typ inte ens att det fanns något sådant fören någon dag innan. Tänkte att det antagligen skulle vara rätt medelmåttigt, och så var inträdet 50 kronor, så det kändes som något jag kunnat hoppa, men jag såg en bild från ett tidigare år, där det såg ut att vara rätt stort, med mycket folk, så jag tog chansen och gick dit.

Det var mycket större än jag trodde, och med ungefär lika bra utbud som jag inte vågade hoppas. I princip bara vinyl, visserligen, hade gärna sett lite mer CD-grejer, med lite mer udda utbud, men vinyldelen var väldigt bra.

Första jag gjorde var att gå långt bak, och direkt gräva i en välsorterad back där jag hittade Talking Heads Remain in Light för jättebilligt. Det var en bra början, möjligen för bra, för såhär i efterhand kan jag garanterat säga att det bordet var det bästa.


Efter det sicksackade jag runt mellan raderna tills jag hittade ett bord som sålde nya vinyler. Fingrade lite på The Stone Roses debutalbum, men tänkte att det fan borde finnas i begagnat utförande vid något annat bord. (Vilket det inte gjorde.)
Däremot hittade jag My Bloody Valentines Loveless på nyvinyl, och blev påmind om att Ben sagt typ dagen innan att han skulle vilja ha den på vinyl, och att jag då av ren nyfikenhet kollat om den fanns att köpa ny, men inte hittat något alls.
Jag passade på att köpa den då, bara för att göra Ben avundsjuk. (Och för att jag tycker om albumet och inte har något emot att ha den på vinyl, då.)


Jag gick vidare bland borden, som tycktes kännas mindre och mindre intressanta, och mer och mer likadana, tills jag hittade en med en låda SÄLLSYNTA SKIVOR, som jag snokade i av ren nyfikenhet. Grejen här är att de flesta sålde vinyler från 60- och- 70-talet, och gjort egna fack för populära grejer som The Beatles, David Bowie, Rolling Stones och Pink Floyd, som alla hade rätt tama grejer i dem, så jag trodde inte att jag skulle hitta sådana grejer i den här lådan.
Där i låg iallafall Pink Floyds Atom Heart Mother, som jag tyckt varit perfekt tavelmaterial i åratal, men inte hittat på andra ställen, mer än ett exemplar för vansinniga 800 kronor i en butik i stan.
Här kostade det 300 kronor, vilket jag tyckte var okej. Det verkar vara en väldigt tidig utgåva, det står The Pink Floyd på skivan, så jag tror det var därför den var lite dyrare.
Lite senare hittade jag andra exemplar, men de hade fula titeltexter, och låg ändå i samma prisgrupp, så jag är nöjd med att jag hittade och köpte den här "rena" utgåvan.

 Det är en sådan där man viker upp.

Sedan fortsatte jag till första raden (jag hade gått inifrån utåt), där jag äntligen hittade någon som sålde intressanta CD-skivor.
De få andra som sålt CD-skivor hade antingen haft ett litet ointressant utbud, saker jag redan har, eller en hel hög helt osorterade grejer, som man inte orkar gå igenom. Här var det litet, men sorterat, med breda utbud av flera band jag gillar.
Hittade en samling med Talk Talks alla B-sidor, Asides Besides, som jag aldrig orkat skaffa tidigare då den bara finns att köpa på nätet med lång leveranstid för ett rätt dyrt pris.
De hade skrivit ut priset i euro här, fast man kunde betala med kronor. Jag gav en femhundralapp, men snubben i kassan sa att det var för mycket, varpå någon annan sa till honom att han bara kunde växla. Jag fick för mycket pengar tillbaka, men jag sa ingenting om det. Det var visserligen bara åtta kronor, så jag tror bara han gjorde så för att han inte orkade bry sig.


När jag gått igenom hela gick jag en runda till där jag var mer grundlig, den först rundan hade jag hoppat över några bord där det var fullsmockat, eller ignorerat de osorterade lågprislådorna.
Innan jag åkte dit hade jag funderat på vad jag borde leta efter, iallafall på vinyl som det förmodligen skulle vara mycket av. Tänkte att jag skulle leta efter Remain in Light, som jag hittade direkt, och Echo & the Bunnymens Ocean Rain, båda 80-talsalbum som antagligen skulle vara aslätta att hitta och billiga att köpa.
Det var ett felaktigt antagande, jag hade hela tiden Ocean Rain i bakhuvudet när jag kollade i backar, men ju mer jag tittade, desto mer frustrerad blev jag. Tillslut var jag fast besluten på att jag skulle hitta det där jävla albumet, varpå jag tittade i typ varje back. Hittade massa billiga 80-talsgrejer i drivor, men inte det jag letade efter.
På ett bord i en av de sista raderna bläddrade jag igenom en låda med "Indie/Alternative", vid det här laget hade jag i princip gett upp hoppet, och bara bläddrade för att titta på saker, då mitt öga plötsligt såg titeln och jag hoppade till av glädje.
Var dock tvungen att vänta i fem år på att snubben som sålde grejerna skulle prata klart med någon annan kund, som han verkade vara polare med.


Slutligen gick jag förbi ett bord som sålde Pink Floyds Animals för bara 60 kronor, var lite förvirrad, då jag definitivt trodde det skulle gå för mer, hade sett det mycket dyrare tidigare, men jag tänkt väl att jag lika gärna kunde köpa det.

 Det är också en sådan där man viker upp.

När jag kom hem och tittade närmare på grejerna fattade jag varför den var billig (och varför ingen köpt den), undersidan var lagad med tejp, medan ovansidan stod helt öppen. Visserligen något man antagligen kan laga, jag bryr mig inte direkt, så jag är inte sur.


Jag vill föresten anmärka på skivans etiketter. De är både snygga och återspeglar innehållet på respektive sida.


 Det gjorde inte så mycket att jag behövde betala femtio kronor i inträde.

1 kommentar: